Jag var för finkänslig för att be mina föräldrar om buffaloskor eftersom de kostade 1500 kronor. Men de här kängorna trodde jag nog kunde väcka sympatier hos mamma, trots att de ändå låg på den skyhöga prisnivån 600. Rejäla och fodrade.
Och precis som jag förutspått, krävdes det ingen större övertalningskampanj för att jag skulle ha 600 kronor i handen och sitta på tunnelbanan på väg mot Globens köpcentrum. Jag var 14 år och på väg att göra min första fullträff inom modevärlden. Trodde jag.
Jag hade redan investerat i en grön dunjacka. Kängorna fanns i en miljard färger så jag tänkte; perfekt! jag tar de gröna. Full av matchningsiver skulle jag sen prova ut rätt storlek.
Det här utspelade sig på den tiden då alla gick runt med ihopkrullade tår i sina Filaskor. För att nå hög status gällde det att ha så små skor som möjligt. Ponnyfötter. Uppifrån skulle det helst se ut som att benen slutade i en liten boll. Siluetten från sidan skulle likna ett litet l, inte ett stort L om ni fattar vad jag menar.
Jag hade inte riktigt fattat det där med siluetten än. Och när jag nu fått det stora ansvaret att investera en mindre förmögenhet i ett par kängor, tänkte jag att de minsann skulle räcka länge.
Så jag köpte storlek 39. Hade 36-37 i vanliga fall men insåg vikten av att kunna vicka på tårna, få plats med en socka och ha utrymme för fötterna att växa.
Så kom det sig att jag vandrade genom skolans korridorer i gröna jättepjuck. Ganska kaxig till en början men desto sämre till mods för varje elev jag passerade.
VILKA JÄTTEDOJER skreks det till höger och vänster. Och det skrattades och pekades. Situationen kändes helt absurd, som på film.
Här hade jag styrt kosan dit trendvinden pekade och ändå inte lyckats! I stället utspelades en walk of shame som skulle överträffa vilken mobbingscen som helst.
Det ska kanske ska tilläggas att jag var spinkigare än en flamingo (läs mer om det här) och att kängorna knappast var till fördel för min profil. Men jag bar dem. Och de var varma.
Sedan dess har jag alltid lyckats köpa för små skor. Jag har trott mig ha både 36 och 37 när jag egentligen är en klockren 38. Tår har krullats, även sedan jag plockat diverse andra avancerade vuxenpoäng (äktenskap, jobb, surdegsbröd). Och det är ju så töntigt! Väx upp liksom. Ingen kommer att peka på dina rymliga boots och flabba.
Så i lördags gjorde jag det. Köpte mig en varm känga i storlek 39 igen. Plats för både vift och sula. Såhär ser de ut. Snubblande lika sina föregångare.
14 år senare. Samma pris. Starkare ben. Och mycket trevligare korridorer att premiärgå i.
7 kommentarer:
Men åh! Hade glömt mini-Filaskon! Helt absurt vad folk misshandlade sig för det!
Jag vill krama högstadie-Frida så himla mycket!
Jag älskar den här historien. Sådär sorgsen och rolig som får mig att skratta så kroppen skakar, men samtidigt hugga till i magen. Skulle göra sig bra i din ståupp-show. Jag hade också de där kängorna. Faktiskt lite utav en modeträff för mig. Dunjackan där emot fick jag inte alls till. Den skulle se ut som en boll, stor och fluffig. Men min liksom hängde som en sovsäck på kroppen. Well, you can't have it all.
Tänk att vi plockat dom här vuxenpoängen samtidigt, du och jag. Ja, nu var det mamma som betalade, men jag har för första gången skaffat mig jättetrevliga och varma vinterskor (ecco minsann).
Senast när jag var på väg hem idag genom regn och rusk tänkte jag; det gör inget, inget rår på mig och mina nya vinterpjuck!
Det är befriande att bli vuxen.
S: Ja huga vilken misshandel det var. Hon kramar dig tillbaks! Premiärgick med nya jättestöveln idag.
F: Fint att du älskar den! Och skönt att höra att mitt bottennapp var din fullträff. Då var jag inte helt fel ute i alla fall. Frågan är bara; hade du rätt storlek?
B: Trevliga vinterskor är det bästa som finns!
Ja var riktigt töntig i mina blå doctor martens.. Tyckte de var lite snällare än alla andra som hade svarta men fick stå utanför den klubben.
/ c
Vi hade nog samma storlek på de där kängorna du och jag. Jag borde haft en storlek större. Det var krullade tår och inte en raggsocka på hela vintern. Men jag såg bra cool ut när mina insydda och uppsprättade jeans la sig över kängan (mörkblå var de)
Vilken seger!!
Skicka en kommentar