2010-04-26

Tröttobert.

Jag kan knappt beskriva exakt hur trött jag är nu. Har känt mig konstant sömnig i snart en månad. Ögonen rinner, pannan bultar och armarna är tyngre än våt betong. Ibland känns det som att läpparna har domnat bort och orden jag får ur mig är liksom dovare, längre. Humorn. Och hållningen! När jag ser min spegelbild i skyltfönstren blir jag nästan rädd.

Jag dricker kaffe som aldrig förr, släpar mig ut på miserabla joggingturer, stirrar mot solen för att absorbera ljuset, energin. Men det enda resultatet är stumma knän, svarta spår över kinderna och knepiga läten från magen. Och en massa tupplurer. I onsdags lutade jag pannan i händerna och låtsades fundera på en rubrik. Men egentligen sov jag i några sekunder.

Jag lyssnar inte ens på musik längre. Kul tjej.

5 kommentarer:

Martina sa...

Är det detta som är vårtrötthet? KÄnner mig också extremt trött..

Frida Gro sa...

Ja kanske... Men jag tror inte att jag har blivit trött på våren förut. Har du?

Kringlan sa...

Är också trött som in i baljan. Pollen kanske? men min medicin verkar fungerar inte är ändå trött - men huj! vill inte ens tänka på hur man hade varit utan allergimedicinen :S

Martina sa...

Nä, inte så himla ofta. Men är det inte för att vi för en gångs skull haft en lång vinter, typ?

Frida Gro sa...

K: Hmm pollen. Har aldrig varit pollenkänslig. Kan man bli trött av pollen?

M: Jo kanske. Idag är det lite bättre. Mindre gnöligt.