Min älskade vän Emma svarar på frågor om sitt utseende på sin populära blogg Emmas vintage idag. Och när jag ser vad hon skriver om sin mage ryser jag av glädje och vördnad. Alla vi som släpar runt på fulheten vet hur svårt det är att ändra mönster, låta kroppen vara i fred, älska en mage som man så länge velat ändra form på. Här finns ett annat fantastiskt inlägg på temat, skrivet av Kulturkoftan. Läs! Och låt oss skriva mer om sånt här!
3 kommentarer:
BÄSTOBERT! Mest intressant är det när andra tycks känna min kropp bättre än mig. Du är si och så, du har inte en mage som är så, du har inte celluliter och jadijadija. Jag som har levt med min kropp i 29 år borde väl veta? Tror att de säger det för att vara snälla, men det är inte snällt. För jag vill vara jag, med guppande mage och celluliter. Inte vara någon annan.
Det är verkligen inte snällt. Alltid tråkigt när folk "plockar isär" ens kropp och tar sig friheten att ha åsikter om dess utseende. Men jag fattar också varför de gör det. ÄLSKAR att du väljer att fokusera ditt svar på skönhetsideal och hur just din mage känns och det hopplösa i att vilja förändra den och vilka konsekvenser det får. SÅ många hade svarat: jag gör åtti situps varje dag...
Tack för länklöve! Och heja magen!
Skicka en kommentar