Bloggtorka och länklove

Jag vet att min blogg är den torftigaste i universum just nu och att ni som tittar in här ibland troligen undrar varför i all världen ni ska fortsätta med det. Men det finns tyvärr inget alternativ för mig just nu. Jag fokuserar på jobbet och hjärtat och magen.

Så länge tycker jag att ni ska läsa det här inlägget av Alex, vars ord damp ner i mig som hårda stenar. Om november, misslyckad-känslor och att gå runt och känna sig som en bluff. ÅHHH vilken kraft det finns i att andra verkar uppleva exakt samma tvivel.

Att jag de fakto känner mig ganska fantastisk sedan några dagar tillbaka, gör inte texten mindre grym. För rätt vad det är kommer den, ängslan.