Det har varit fint och varmt och läkande. Lite som en jul mitt i regnigaste november. Nu tar jag igen mig i soffan, njuter av några ensamtimmar, skriver i min dagbok och fnular på hotell i Amsterdam.
Har också umgåtts med en norsk släkting som jag sprang runt och koketterade om att jag inte träffat på sju år. Men visade sig vara fjorton. Halva mitt liv. Herregud.
Hon berättade att sist vi sågs såg hon mig som den coola och lite läskiga tjejen från stan som kunde lära ut Spice girls-danser och hade behå. Jag blev hur glad som helst.
Den coola tjejen från stan liksom!
Kanske var det därför jag alltid fick vara Mel B.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar