Jag somnar om efter frukosten, med brödsmulor kvar i munnen. Skulle ha rensat källarförrådet men i stället snör jag ihop kroppen till en boll och bräker jag orkar inte. Sen fyller jag i formulär efter formulär efter formulär. Ibland känns det som att det är oändligt det här med formulär. Och så läser jag ett blogginlägg som får mig att gråta, länge. Sväljer den vaga känslan av bakfylla och utmattning och tar bussen för att dansa street på en nivå som jag redan nu vet att jag inte behärskar.
Och så inser jag att det här kanske låter som en BEDRÖVLIG dag men känner själv att den är riktigt bra. Att det är så skönt att den kan få vara just såhär. Att jag inte går sönder det minsta ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar