Min kropp har inte mått så bra de senaste åren. Det känns som att jag bara har blivit tröttare och tröttare. Varit konstant i obalans. Under hösten kände jag mig sjuk VARJE DAG. Ni vet, sådär på väg att bli-sjuk. Snart bryter det ut-sjuk. Svag värk längs hela ryggen. Tjock hals. Ett ständigt tryck mot pannan.
Och den ständiga frossan, jag sitter alltid vid mitt skrivbord med långkalsonger, dubbla koftor och en filt över axlarna. Itbitsfingrar och noll ork. Det har varit så hur länge som helst men inget bryter någonsin ut eller blir bättre.
Jag har använt så många helger åt att bara vila. Sova, läsa, ligga i soffan och kolla på tv. Jag har bloggat om hur livet springer förbi utanför fönstret och känt mig som en ung tant.
Men jag har inte kollat upp symtomen. Jag har inte ens kallat dem symtom. Jag har bara kört på, bytt jobb, tränat hårdare, oftare, tagit på mig ideélla uppdrag, skuldbelagt mig för allt liv jag inte lever.
Det var av en ren slump, när jag tog andra tester, som läkaren upptäckte att min sköldkörtel underproducerar. Provresultaten tog mig helt på sängen, de var så extremt tydliga. Underskottet på hormoner är så stort att det kommer att ta månader att medicinera till rätta.
Det här känns ganska personligt att berätta om. Jag gör det för att en ny värld har öppnats för mig. Där Hypotyreos (som min diagnos heter) är jättevanligt bland kvinnor och där mörkertalen är enorma. Massor av kvinnor går runt och är deppiga, trötta, frusna och orkeslösa.
Hypotyreos är en av alla tjejgrejer, de där sjukdomarna ingen pratar om. Precis som vestibulit, migrän, pcos, magkatarr och återkommande cystor. Som avfärdas som stressymtom och ska botas med gym, råkost och frisk luft. Men producerar kroppen mindre hormoner än hos en 90-åring finns det inga gymredskap i världen som hjälper.
Så det jag vill säga: kolla upp dina symtom. Tjata, överdriv om det behövs. Nöj dig inte med lama förklaringar. Du har en armé av obehandlade kvinnor i ryggen. Som tur var finns internet, det är här jag har hittat 90 procent av svaren på mina frågor.
Om Hypotyreos på Vårdguiden
11 kommentarer:
Hej!
Jag är född utan sköldkörtel eller med nedsatt sköldkörtelfunktion (jag har aldrig fått det klarlagt) och har ätit levaxin sedan jag var 1 vecka gammal. Det är alltid roligt att få en kompis i underproduktionen. För som sagt: det är ju ingenting som folk snackar så mycket om. Även om jag brukar lista min saknade sköldkörtel som topp tre av intressanta grejer att veta om mig (en av de andra grejerna är att jag fyller på menlösa barns dag, den tredje växlar jag).
Krya på dig! Himla tråkigt att du har hypotyreos, men himla bra att du fick veta det och kan börja medicineras och må bättre!
Hej underproduktionskompis! Coolt att födas helt utan. Och jobbigt såklart. Jag är glad för diagnosen och medicinen. För det mesta i alla fall.
Ohh Frida du är min hjälte! Så himla bra och viktig text. Kärlek
/Lisa
Min hypotyreos upptäcktes för ungefär ett år sedan. Jag hade gått runt och varit frusen, torr i hyn, lätt nedstämd och haft rejäla dippar i orken under det mörka halvåret. Kallade det vintertrötthet och hade inte en tanke på att allt det här var symtom på något som man borde kolla upp.
Är hemskt tacksam för Levaxin, för med hjälp av det blev jag piggare både i kropp och sinne. Jag kan leva med en tablett om dagen om jag mår bra av det!
Även för mig var det så att informationsbiten inte funkade riktigt. Den läkare som upptäckte hypotyreosen hävdade med bestämdhet att jag inte hade hypotyreos och gav dessutom felaktig info. Först på vårdcentralen fann jag en läkare som kunde svara på mina frågor. Hittade en bra artikel i Läkartidningen också, plus att Vårdguiden har en förvånansvärt bra beskrivning.
Ta hand om dig och känn piggheten komma! :-D
Frida, så bra att du skriver! Och jag är ledsen för din skull. Och jag förstår hur personligt det känns att visa såhär, och jag är glad att du gör det. Jag önskar jag vågade skriva mer om mig själv och min många gånger jobbiga vardag. Men jag är så rädd att bli stämplad som den sjuka. Som den som är svag. Så himla rädd och synd är det.
KRAM.
Lisa: <3
Linda: Jag sätter också stort hopp till Levaxin! Tur i oturen att ha en sjukdom som går att behandla. Det verkar verkligen som att det här med läkare är ett lotteri.
K: Käraste du. jag tänker såhär: en del av mig ÄR den sjuka. Men det är bara en del, jag är en massa andra grejer också. Precis som du.
Så är det ju. En del. Och att försöka sluta vara rädd för den delen. Bjuda in på kaffe. Bara.
Ps. Ibland blir jag bara så arg på att den där delen liksom ska inkräkta på alla delar och områden av mitt liv. Ha ett finger med i spelet lite överallt. Vara så himla viktig och jag vill bara säga "Nä, nu får du backa lite". Men så funkar det inte alltid. It´s in my blood.
Vad bra att du skriver om detta Frida, för tänk så många som går runt och inte fattar att det är något som inte stämmer med deras kroppar. På riktigt inte stämmer! Och så bra att du upptäckte det nu. Och när du krigar mot den här otakten i kroppen så står jag precis bakom och hejar på.
Ett tips ! www.kunskapskällan.se
Hej!
Tack för ditt inlägg! Jag är beklagar att du har drabbats av Hypoterios..
Jag hittade ditt blogginlägg när jag googlade just Hypotyreos + ung kvinna, (nu vet jag inte hur gammal du är men du ser definitivt yngre ut än 40 på dina bilder!? :P) Det är nämligen så att alla dessa symtom stämmer in på mig. Jag känner verkligen att något inte stämmer och jag har därför varit i kontakt med vården två gånger om att något inte står rätt till (utan hjälp förstås). När jag nyligen kom över termen Hypoterios så såg jag dock att det står att det är något som drabbar kvinnor över 40, och jag undrar helt enkelt om det även kan drabba unga som mig? Tänker att om du är under 40 så har jag i alla fall ett levande exempel..
Tack på förhand!
Vänliga hälsningar,
en som söker efter orsak
Skicka en kommentar