Det är väldigt lätt att känna sig vild och spontan nu för tiden. Förr hade jag så höga förväntningar på allt. Skulle jag resa någonstans var jag övertygad om att resan skulle förändra mitt liv. En festkväll på krogen skulle helst sluta i galna upptåg och knäppa möten. Det räckte liksom inte med några glas vin, en bra konsert och lite dans. Nej, det skulle plankas in på otippade klubbar, träffas nya livskamrater och helst sluta med en knasig taxiresa eller körsång i främmande människors kök.
Idag lunchade jag med en vän som jag inte har träffat på ett år. Vi sms´ade i morse och beslöt oss för att ses SAMMA DAG. Och vildare blev det; vi skulle ses OM EN TIMME.
Helt sjukt faktiskt. Galnaste grejen på länge.
Vi var själva så imponerade av vårt infall att vi sa saker som
ta med dig passet, den här dagen kan sluta hur som helst.
Ps. Jag gillar hur det är nu. Att en resa kan vara
välgörande, en festkväll
trevlig och en biofilm
underhållande. Det räcker bra så.
5 kommentarer:
Pommefritt vad jobbigt att ha sådana förväntningar varje gång!!!!!! Skönt för dig själv att du släppt lite på dem... Men så kanske du har det du sökte tidigare? En livskamrat, bra andra kompisar och så har du stått tillfäckligt och sjungit kör i okända människors kök och insett att det kanske inte gav så mycket i slutänden ändå?
haha roligaste bilden!:)
håller med, himla skönt faktiskt. men de där kvällarna som blev tokiga är oftast oförglömliga. fast i efterhand kanske mycket för man förträngde väntan i köerna och allt det andra som inte var så bra...
Z: Ja, det var ganska utmattande. Framför allt att tänka på såhär i efterhand!
L: Ja. Och den där pressen på att allt SKULLE bli oförglömligt. Annars var det misslyckat.
Känner igen det där från när jag varyngre :-)
Funbun: Haha. Ständigt drama!
Skicka en kommentar